har varit dit flera gånger, och jag tackar mina andra underbara vänner för sällskap och stöd! hade inte fixat det ensam. jobbigt men ändå skönt att få prata lite. usch, ögonen är söndergråtna, magen nästan tom på mat och humöret nere på botten.. vet inte hur fan jag ska klara det här, men har som sagt underbara vänner och vi hjälper varandra att vara starka i detta helvete.


såhär minns jag dig, och kommer alltid göra! alltid glad och positiv till allt, och du skrattade jämt när jag var förbannad på något vilket resulterade i att jag inte heller kunde låta bli att le! tack för den tiden jag fick med dig, glömmer dig aldrig <3