en saknad som aldrig försvinner

idag gjorde jag något som jag inte trodde att jag skulle klara av, något som jag trodde skulle få mig att falla. men tack vare sällskap av en av mina allra allra bästa vänner så gick det bra. vi gjorde det tillsammans, och vi var starka. smärtan kommer föralltid att sitta kvar, och idag blev den lite starkare igen. kanske kommer jag ha mardrömmar inatt, så jag är lite rädd för att somna. men jag tror ändå att jag hade ångrat mig om jag inte gjort det, för det känns som att det är en del av att försöka förstå vad som hände. tack till bästa j, och alla mina andra underbara vänner! ensamma är vi starka, men tillsammans är vi starkare än någonsin!

 

jag är så sjukt stolt över dig, och om du bara visste hur mycket jag beundrar din styrka! du är en jävla krigare,älskling och äntligen har du själv börjar förstå det själv! du vet dina svagheter vilket gör dig ännu starkare, men det är inte bara det. du slåss tills du vinner, du ger fan aldrig upp för din envishet är inget att leka med. om du ger dig fan på att klara det, så gör du det! just för att du ÄR en krigare, och du vet att jag står med dig i striden. hur stor och kraftfull den än är, för tillsammans klarar vi allt!!!

jag älskar dig, tusen gånger om <3